måndag 19 mars 2012

Konsten att leva med Lotta på Bråkmakaregatan!

Ja, precis som Lotta på Bråkmakaregatan, har Elsa två äldre syskon! Albin och Ida är väldigt måna och omhändertagande om Elsa, men ibland blir hon bara förmycket!

De leker med henne, och hon älskar alla deras upptåg. Hon bidrar med en hel del egna också, som uppskattas varmt.

 Något Elsa inte tål är när hon upplever att syskonen skrattar åt henne! Och det händer ju! 
Ja, då stampar hon helt sonika hela vägen upp på sitt rum och kastar sig i sängen bland alla gosedjuren och gråter högt!
Snopna och lite fnissiga står syskonen kvar!

Ja, för att leva med Elsa förtillfället kvävs det en hel del tålamod, silkesvantar, fingertoppskänsla, tröstande, hålla sig för skratt, förmanande när hon går över styr och en hel massa kärlek! 

Och trots att vi alla i familjen besitter ovanstående egenskaper, far hon ilsket upp på sitt rum i flygande fläng, tårarna rinnande och fötterna stampande, flera gånger om dagen! 
Vi har fått börja att ta skift om att gå upp och trösta henne!

Elsa fyller 7 år om ett par månader, så det är väl i grevens tid sexårs-trotsen kickar in!

Kärlek till dig, Elsa!
Bilden togs i söndagsmorse, då Elsa vägrade komma ner till frukosten. Hon ville inte sitta tillsammans med oss andra, då hon ansåg att vi bara skrattade åt henne!


Elsa är den av våra tre barn som har gjort det mesta: klippt sitt hår, ritat på väggar, ritat på soffan med tjock tuschpenna, lämnat huset utan att tala om att hon gick. Ja, hon har nya upptåg för jämnan, så här gäller det att hänga med! 


Elsa, vi älskar dig, du underbara unge! Kärlek!


Denna skylt står utanför vår dörr! Och den stämmer ganska bra!




Ha en underbar måndag!


  
                                                                                                  /Jenny

10 kommentarer:

  1. Förstår att det kan vara minst sagt prövande, men så underbar ändå. Sitter och små ler när jag läser det. Själv känns det som jag har en egen liten "Emil i Lönnaberga" här hemma. Han är bara 10 månader, men SÅN personlighet, envishet, ibland tror jag att det är en tonåring jag har. Men man får många skratt och mkt kärlek. =)

    Har du fått upp ngr ramar? ;)

    Ha en fin dag!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Vad fint du skriver...och lite roligt och så blir man lite rörd också...

    Många känslor och mycket man ska hantera i olika skeden i livet.
    Verkar vara en bestämd liten fröken!

    Härlig beskrivning i alla fall!!!

    Hoppas du får en fin dag!

    Kram Mariette

    SvaraRadera
  3. Elsa verkar vara en bestämd liten dam och det är bra för då kommer hon långt.

    Ha en bra start på veckan.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon kan gå hur långt som helst, hon!:)

      Radera
  4. Precis sådär kan jag tänka mig att somliga hemma hos mig kommer att hantera sitt lillasysterskap om några år. Det är inte lätt alla gånger. Varken att vara förälder eller barn, men det är som du skriver; det mesta löser man med kärlek och förståelse. Och silkesvantarna förstås. Ha en bra måndag!

    SvaraRadera
  5. Ja, så där är det! Framförallt det där med att kunna hålla sig för skratt är en utmaning ibland tycker jag. De kan ju faktiskt vara rätt så söta i sin ilska. Men det är klart att man inte får skratta åt dem. Man kan ju tänka sig hur man själv skulle reagera... :)

    Kramar Kicki

    SvaraRadera
  6. Låter som vår lillfis här hemma :) kram/Diana

    SvaraRadera
  7. Halloj,
    ja jag känner också igen mig så väldigt väl... vi har en storasyster och en lillebror, det blir en hel del stampande mellan varven :-)

    O vilken fin blogg du har, nu ska jag kika mer!
    Kram på dig!
    Susanne

    SvaraRadera
  8. Vi har en sån här hos oss också! Det tär på tålamodet ibland men är samtidigt rätt härligt!
    Kram

    SvaraRadera

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar! Jag blir väldigt glad!
Ha en fortsatt bra dag!

Kramar
Jenny

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...