söndag 14 april 2013

Memento vivere

Söndag

Tystnad här hos oss på Elvan. 
Tystnad på grund av att jag inte vetat vad jag skulle skriva,
...hur jag skulle skriva...vad jag ville skriva.

Nu vet jag...

Memento vivere - Kom ihåg att leva!!

Allt kan förändras på mindre än ett ögonblick!

Det jag började veckan med, oro för förändringar på jobbet,
 tycks i dagens ljus litet, mycket litet!!

Nära och kära lider och där med jag och min familj!!
 Allt kommer att bli bra, men nu är allt overkligt, surrealistiskt. 
Hjärtgripande, tårarna kommer i tid och otid. 

Och i allt detta fortsätter vardagen, det vanliga, det trygga, det som är livet!!
Att tvätta håret på älskade Elsa är som terapi för mig, att sortera i kylskåpet är avslappning för min hjärna, att montera en studsmatta till barnen och höra deras glädje, lättar på mitt samvete för att de varit i skymundan de senaste dagarna, för att ork inte funnits till deras liv och tillvaro!

Ja, alla kära... Memento vivere - Kom ihåg att leva!!

Att blogga för mig är en glädje, en avslappning, och nu kanske en flykt och jag kommer att fortsätta att blogga, men ha överseende med inläggen ett tag framöver, innehållet och frekvensen!!

Mitt underbara armband har jag fått av en kär vän, det kom till mig så rätt i tiden! Jag bär det som en påminnelse om det viktiga budskap det ger. 

Kom ihåg att leva!!




Mina tankar går idag, imorgon och länge framöver till min älskade, bästa väninna Lena och hennes familj!!

Allt kommer att bli bra!!

Jenny




25 kommentarer:

  1. Vilket fint inlägg, Jenny. Påminnelsen behövs då och då! Många kramar

    SvaraRadera
  2. Usch, ibland slås livet omkull och man vet inte hur man ska kunna fortsätta. På något sätt gör man det fast kanske aldrig mer som tidigare. Vet detta av erfarenhet då min egen son dog, endast 12 år gammal.
    Kram och sköt om dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, så tragiskt! Och ja livet går vidare på något sätt. Stort tack för din hälsning!
      Kram

      Radera
  3. Sofias mamma? Här tänker vi också mycket på en Lena som förlorade sil lilla, stora tös i veckan. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inte Sofias mamma! Men stackars Sofias mamma!
      Kram

      Radera
  4. Ibland slår livet till hårt, fint inlägg och så sant att man ibland får påminna sig att leva.
    Kram Lisa

    SvaraRadera
  5. Ibland går livet åt fel håll & får en att uppskatta varje andetag....varje ögonblick. Säckvis med styrkekramar till dig & de dina. Maria

    SvaraRadera
  6. Styrkekram! Fina ord du skriver. Så sant, man måste leva och njuta av livet när man kan för man vet aldrig vad som händer.

    SvaraRadera
  7. Tänkvärda ord du skriver! Många styrkekramar till dig, hoppas att allt går bra! Suss

    SvaraRadera
  8. Så fint du skriver... Och sant... man måste komma ihåg att leva och njuta av livet. Vet inte vad du går igenom, men kan tänka mig känslorna du har... har själv varit med om att mista min systerson för drygt fyra år sedan. Livet kan ändras sanbbt, från glädje ena dagen till sorg nästa...
    Styrkekram till dig/er!
    Kram /Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så tragiskt! Ja, livet är här och nu!
      Kram

      Radera
  9. Styrkekram till dig och din familj! Anita

    SvaraRadera
  10. Åh .....Har i dagarna mist en älskad anhörig och det gör fruktansvärt ont och är obegripligt ..men mitt bland alla tårar som rinner måste man hitta vardagliga ting och tänka runt så man orkar ...och man blir väldigt medveten om att det är här och nu man lever .

    STOR VARM KRAM
    Pernilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stor varm kram tillbaka till dig!

      Radera
  11. Usch, sådant tror jag vi alla kan relatera till. Ta hand om er och din vän! Kram Caroline

    SvaraRadera
  12. Vad fint skrivet. Kramar!

    SvaraRadera
  13. Finaste Jenny, jag vet precis vad du menar. Mina tankar är med dig, din vän med familj!

    Stora kramar
    Lotta

    SvaraRadera
  14. Jättefint skrivet, hoppas att allt blir så bra det bara kan.

    Kram Jenny

    SvaraRadera
  15. Ibland händer det. Det ofattbara. Att livet förändras på en sekund.
    Jag hoppas att det snart ändras åt andra hållet. Och att mörker blir till ljus.
    Stor styrkekram
    Titti

    SvaraRadera
  16. Ja det är viktigt att leva här och nu..... Jag miste min mamma för två år sen! Vissa dagar är riktigt tuffa...
    Skickar en tanke till dig och alla nära!
    Kram Sandra

    SvaraRadera
  17. Förstår att något tråkigt har hänt, kloka ord tänker på dig och skickar över en stor kram/Diana

    SvaraRadera

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar! Jag blir väldigt glad!
Ha en fortsatt bra dag!

Kramar
Jenny

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...