Tiden...

Tänk vad tiden går! Jag har en son som nästan precis har fyllt tio år! Jag minns det som igår när han låg där i min famn, liten och mjuk. Hans lilla näsa som pekade gulligt upp, hans lilla nacke som såg så skör ut. 

Hur skulle han kunna axla alla livets utmaningar!!? Detta lilla knytte! 

Och nu, nu är han stor. När vi gick tillsammans ifrån skolan idag, han lite snett, lunkandes bakom mig, såg jag till min förvåning att han snart är lika lång som jag. Ja, nu är han ju inte det, men  just då kändes det så och jag insåg då att han är stor nu! Stor, med stora tankar, stora känslor. Och jag fick en klump i halsen och kände på riktigt att jag endast har honom till låns! 

Jag måste njuta mer av tiden!!

Dagens tips; njut av nuet och tiden här!

(Dagens inlägg skulle egentligen handla om mitt vitrinskåp och inte alls bli så här  känslosamt, men jag har ännu inte lärt mig att rotera bilderna jag bifogar inlägget. Är det någon som vet?)

Vi ses imorgon!

                                                                                                               /Jenny